En bra teknisk beskrivning sparar tid och pengar i byggprojekt.

En bra teknisk beskrivning sparar tid och pengar i byggprojekt. Att i textform beskriva vad som ska byggas blir allt viktigare.

– Det är ett sätt att fastställa kvalitet; att beställaren får det de betalar för, säger Heléne Leidö på CA consultadministration.

Stora och komplexa projekt som inte enkelt kan beskrivas med en eller ett fåtal ritningar ska ackompanjeras av en teknisk beskrivning. I beskrivningen ska man hitta det som inte ryms på ritning.

– Om en linje på ritningen redovisar exempelvis takplåt så är det i beskrivningen man hittar typ av plåt, tjocklek, ytbehandling, kvalitet, krav på garantier och föreskrifter för utförande. Ritningarna skulle bli nedlusade av text och väldigt svårlästa om allting skulle stå där, säger Heléne Leidö.

Hon är ansvarig för teknikområdet Byggbeskrivning på konsultföretaget CA consultadministration, som har kontor i Göteborg och Halmstad. I sin yrkesroll träffar hon andra konsulter som är verksamma inom ett projekt, allt från arkitekter och inredningsarkitekter, konstruktörer och VVS-konsulter till tillgänglighetskonsulter, akustiker och antikvarier.

– Min uppgift är att tillsammans med arkitekter och konstruktörer ta fram de handlingar som rör själva husbyggnaden, och att väga in om någon av de andra konsulterna har lösningar som påverkar byggnaden. Arkitekter och konstruktörer ritar och beräknar, och jag skriver de texter som är relevanta för just det aktuella projektet.

Den tekniska beskrivningen är en sammanfattning i textform över de krav som ställs på byggnaden och de material som ska ingå. Är man lite bekant med hur en beskrivning är uppbyggd kan man redan genom innehållsförteckningen skapa sig en bild av vad det är för slags hus som ska byggas.

– I allt sådant som redovisas bättre på ritning hänvisar beskrivaren till ritningarna; det kan till exempel stå ”fönster enligt A-ritning” om det finns en fin uppställning över fönstertyper och storlekar. Men det står då under rätt rubrik, som hänvisar till referensverket AMA Hus, berättar Heléne.

Slår man upp rubriken angående fönster av trä hittar man en mängd krav på kvalitet och utförande. Dessa behöver inte upprepas, varken på ritning eller i beskrivningstexten.

– Genom att skriva in rubriken åberopas egenskapskraven, och genom att beskrivningen hänvisar till ritningen kan arkitekten välja storlekar, beslag, kulör, glastyp och annat som är specifikt för det aktuella fönstret – men utan att fördjupa sig i tekniska standarder. Därmed är allt man behöver veta om fönstret sammanfattat.

Med hjälp av AMA kan de olika aktörerna i ett projekt alltså vara överens om bland annat material och metoder som ska användas i de olika delarna när man bygger.

– Det skapar en trygghet. Man slipper uppfinna hjulet på nytt varje gång. Det är bra för beställaren att veta att konsulterna gemensamt kan vara överens om lösningarna som föreslås, och att entreprenörerna som lämnar anbud och senare bygger, har förstått vad det är beställaren önskar, säger Heléne.

Du är en av få som jobbar med det du gör i Sverige?

– Ja. Vi är inte så många i branschen och det är lite av ett doldisyrke. Jag visste inte riktigt själv vad det handlade om när jag började arbeta med beskrivningar, men det är ett roligt och intressant arbetsfält. Ibland ser vi tyvärr att det slarvas med beskrivningarna. För oss är det ganska lätt att se om den som skrivit är kunnig eller ej.

Heléne berättar att det dels kan handla om att skriva för mycket; att hänvisa till lösningar och krav i AMA som inte är relevanta för projektet. Eller att skriva för lite – att hänvisa till en kod i AMA som kanske inte finns, eller där det är meningen att beskrivaren ska fylla på med kravställande text.

– Det handlar om att vara stringent och exakt i sitt ordval, men på ett sätt som gör texten lätt att förstå trots att den är knastertorr. Varje ord bör vägas in utifrån tanken om det är ett rimligt krav, möjligt att kalkylera eller om det kommer att kosta ”riskpengar”, för i slutändan kommer både missarna och ”överkraven” att kosta.